A noi che siamo gente di pianura
Navigatori esperti di città
Il mare ci fa sempre un po' paura
Per quell'idea di troppa libertà

Vi, folket från slätten
Vars fotsteg ekar i staden
Vi som räds det oändliga havet
Vi som räds en frihet utan slut



Eppure abbiamo il sale nei capelli
Del mare abbiamo le profondità
E donne infreddolite negli scialli
Che aspettano che cosa non si sa

Även med saltstänk i håret
Är det havets djup vi bär inom oss
Som frysande kvinnor gömmer sig bak sjalar
En outtalad längtan i sin blick



Gente di mare, che se ne va
Dove gli pare, dove non sa
Gente che muore di nostalgia
Ma quando torna dopo un giorno, muore
Per la voglia di andare via

Folket från havet, som sätter foten på land
De går vart de vill, men de vet inte vart
De faller, de dör utav längtan
När skymningen kommer finns de ej mer
Offer för sin längtan till horisonten



(Gente di mare)
E quando ci fermiamo sulla riva
(Gente che va)
Lo sguardo all'orizzonte se ne va
(Gente di mare)
Portandoci i pensieri alla deriva
Per quell'idea di troppa libertà

(Folket från havet)
Vi som tvekar vid stranden
(Människor som vågar)
Med blicken bortom det blå
(Människor från havet)
Dit drömmen alltid flyr
Vi som räds en frihet utan slut



Gente di mare, che se ne va
Dove gli pare, dove non sa
Gente corsara che non c'è più
Gente lontana che porta nel cuore
Questo grande fratello blu

Folket från havet, som sätter foten på land
De går vart de vill, men de vet inte vart
Korsfarare från svunna tider
Människor långt borta som bär i sitt hjärta
Vår broder, det stora blå



Al di là del mare, c'è qualcuno che
C'è qualcuno che non sa niente di te

Andra sidan havet stirrar någon tillbaks
Någon som inte vet att du lever, eller ens att du finns



Gente di mare, che se ne va
Dove gli pare, ma dove non sa
Noi, prigionieri di queste città
Viviamo sempre di oggi e di ieri
Inchiodati dalla realtà
E la gente di mare va

Folket från havet, som sätter foten på land
De går vart de vill, men de vet inte vart
Vi, dessa städers fångar
Vi som lever för idag och igår
Inspärrade av logig och reson
Hur vi avundas folket från havet



(Gente di mare che se ne va) Che se ne va
(Dove gli pare) Ma dove non sa
Noi, prigionieri di queste grandi città
Viviamo sempre di oggi e di ieri
Inchiodati dalla realtà
E la gente di mare va

(Folket från havet, som sätter foten på land) Som sätter foten på land
(De går vart de vill) Men de vet inte vart
Vi, dessa städers ömkliga fångar
Vi som lever för idag och igår
Inspärrade av logig och reson
Hur vi avundas folket från havet

Upptagna dagar. Växthus färdigt. 3 rutor redan spruckna, aja hemmabygge! Håller värmen i alla fall. Satt upp petflaskor runt solrosor som minidrivhus. Vänner o bekanta kommer o går. Jobb från ingenstans, mer takläggning. Tomater, paprika o tobak ute! Föräldrarna på semester och i efterdyningarna av allt annat 2 trädgårdsjobb, ett betalt och ett för den goda sakens skull - År två på raken av att städa upp runt danskarnas sommarstuga, mitt gamla fäderneshem, blev ett helt släp till tippen. Borde känna mig bra och duktig och i fas med våren men något är fel.

Plötsligt dog en anka, troligtvis nervös och trasig av sitt kommande moderskap - 8 ankägg blev omelett! Brutalt!? Jojo, och kött tillverkas i affären! Här ser vi den i vitögat och tar tillvara på resurser. Orkar inte ens skriva om det där...

Plötsligt kom regnet och i och med sysselsättning bruten slog en oro rot. Vill ut, vill vara utomhus, men regnet gör mig dyster. Sitter framför internet och bläddrar mellan allt trädgårdsgojs jag vill köpa för alla pengar jag inte kan tjäna när det regnar istället!
Fast ja, bara för att man vet hur lättpåverkad man är av vädret kan man inte direkt förändra det.
Trampar tillbaka några steg - min bok, journalistiken. Ett nedsläckt rum inomhus, stearinljus och slussar hela min energi på att pussla ihop halvfärdiga historier, göra dem hela.
Ett från omgivningen plötsligt intresse för mitt skrivande har fått mig att plocka upp pennan igen. Har varit där och vill inte tillbaka, inte mer än perioder i alla fall...

Saknar ändå den där ankan! Hanen kallar jag Tamarro! Italienska för raggare för att han är så förbannat kåt! Den svartvita kallar jag La Carina, söt, för hennes sammetsmjuka ögons skull. Den som dog, Biancaneve, snövit... Det var lite nazi över henne med de där blåkalla ögonen men hon hörde ändå hemma här... Borde väl vant mig vid det där nu... Förlust. Människor, djur, plantor... Hur vi lever och plötsligt dör...Men kan man verkligen vänja sig vid sådant!?
Själv planerade jag aldrig passera de trettio och här är jag nu... Hur gudarna måste skratta åt våra planer!

Är på sådant där humör att jag bara vill låsa in mig och dricka poeten i mig liderligt stupfull och bara skriva!!! Men det går bara inte nu. Undrar om jag kommer klara hålla mig hemma hela året. Vandraren i mig har redan börjat knorra. Saknar alla jag en gång älskade, de som försvann och de som svek, saknar mig själv, jaget som tog sin egen sorg på allvar och inte hånskrattade så fort jag började lipa. Men antar att det där inte är jag längre... Människan är byggd att gå framåt, det är bara kräftor som simmar baklänges, och kanske räkor, vad vet jag...

Har planterat 2 rabatter med blommor, de vägrar slå ut, kanske är de döda...
Gräva ned sig i något, eller bara dra... kloster, pilgrimsfärd, trädgårdspraktik, mongoliet, Nepal, Italien eller rentav tillbaka till Kina bara för att jävlas med sig själv... Eller fortsätta plantera solrosor, de verkar vara de enda som tar sig i långa loppet...

Konsten att bygga växthus

Projektarbete, tre trädgårdar att vårda (inklusive min egen), löftet om en Italientripp, snickra växthus och lådodling, deadline för reportage - Hmmmz, mja arbetslös innebär inte alltid sysslolös märker jag >< Planerar min första hjärtattack nu på fredag om jag hinner köpa almanack att anteckna det i förstås. Förutom just nu då - Risigt väder och plötsligt sysslolös. Argh!

Reportageskrivning och blogg då!
Har beslutat mig att vartenda öre jag tjänar denna månad skall gå till växthusfolie, plantjord och fröer. Frostattacker är min stora rädsla, vågar ju knappt plantera ut något än, men nu är i alla fall växthuset snart klart. Kan ju alltid peta lite tomat och tobak i jorden och tända några värmeljus och hoppas på det bästa! Trodde man skulle bli fridfull och harmonisk av att påta i jorden, inte otålig. Dumma frost!
Antar att jag är lite av en nybörjare ><

Har i alla fall vågat mig på potatis, lök, tagetes, persilja och penséer hittills. De skall tydligen tåla det ruffiga småländska klimatet. Men efter att ha grävt om hela kullar till en stilig terassrabatt är man klart lite otålig att se dem fyllda av färg och form.

Annars består mitt recept på att bygga nollbudget-växthus av följande ingredienser:
En vansinnig innovatör.
En vänlig vän.
En praktisk pappa.
Ett halvt ton förhistoriska fönsterrutor och tryckimpregnerade brädor.
En bred kunskapsbas av svordomar och kraftuttryck.
Krydda med några nypor skruv, en skruvdragare.
Toppa med tålamod efter behag.
Servera varmt, gärna med kall öl vid sidan!

Just ja, hörde något om Obama o Bin L och att en av dem dog med men sörjer mest bortgången av en frostattackerad squashplanta. Världspolitik i all ära, inget slår närproducerat!

Dagens tips: När du är på en risig arbetsplats med mycket damm och blåst ANVÄND SKYDDSGLASÖGON! Annars kan man få en lapp för ögat vilket sabbar avståndsbedömningen och man bränner sig på näsan när man vill tända sin cigarett!
Allright, från början då...
Mitt liv är på något sätt komplett. Vad jag gör, projekterar, drömmer om och hoppas. Ödets ironi brukar belöna sådant med att döda människor och idag klättrade jag på tak med motorsåg och kofot. Spännande!
Men ödets ironi ville visst annorlunda - Istället för att ta ett fall på sju meter och landa på en motorsåg fick jag istället damm i ögat. Trodde först jag skulle blinka bort det men efter ett tag blev det värre, började göra ont. Så där vinglade jag omkring på ett tak, motorsåg i högern och kofot i vänstern, med ett så tårigt öga att jag typ grät genom näsan och var tvungen att snyta mig var femte minut. Halvblind, gassande sol, balanserandes på halvruttna plankor, blev jag snart svimfärdig. Inte bra på sju meters höjd! Så jag beslöt mig att byta ut idioti mot förnuft och åkte till läkaren. Har du någonsin varit med om en ögonundersökning? Om inte kan jag berätta att det känns som att få ögonlocket draget över huvudet och ner i nacken samtidigt som en lampa lyser rakt i ögat med en ökensols styrka.

Aja, fick i alla fall med 3 handsmidda järnspikar hem från husbygget - från 60talet och lagom rostiga - toppen att lägga i plantjord som järntillskott. Tänkte även ta med mig en säck takspån, 60 år gammalt virke mäste ju bara vara toppen som brännvirke och återanvändning är min nya melodi, men efter en träflisa i ögat fick jag dåligt förhållande till träflisor och lät bli :P Och efter att ha skissat en hel vecka på hur man bäst ramar in ett växthus tog pappsen några plankor och spikade ihop halva - utan ram! Så mycket för överstuderad teori!




Nu skall jag ha ont i ögat, gråta och bränna mig på näsan!

Det är mycket nu. Besök, vänner, födelsedagar, projekt, invigt min lilla trädgård med vårens första grillfest, jagat nyfödda föl i skogen, druckit för mycket på för kort tid, rökt än värre och ägnat på tok för mycket tid åt människor och för lite åt växter.
Planerna på växthus är mer eller mindre färdiga, det enda som skjutit upp projektet är att påskens röda dagar hindrade oss att köpa spik och skruv. Snart, kanske imorgon.





Snubblade över en sida på internet som säljer växthusfolie, mycket billigare än vad jag trott. Blev besatt av tanken att rigga upp växthus till höger och vänster. För en tusenlapp kan man rigga upp ett 12m2 stort växthus och folien är ju specialdesignad för syftet så varför då använda glas då det blir mindre effektivt och ändå mer komplicerat bygge!? Pappsen satte käppar i hjulet. - Det är väl onödigt nu när vi har glas!!! Kände mig plötsligt som Lilla My, sur och vresig som inte får det på mitt sätt, men det gick snabbt över. Bondförnuft är obestridligt - varför köpa när vi har material som ändå ligger och samlar skräp!? Klart vi skall använda resurserna vi har först. Har dock inte gett upp planerna på folie, skall bara skriva en artikel eller två och sälja så jag kan köpa för egna pengar. Men det FÖRSTA växthuset får bli av glas.


Fick världens sötaste påskgåva för några dagar sedan. Danskarna måste bjudit med sig hela klanen till sitt sommarhus, de är över tjugo personer nu! En av småtöserna känner jag igen från förra året, hon var besatt av hästarna och jag lärde henne hur man skaffar kompisar genom att muta med morötter :D Gårdens egna lilla Pippi Långstrump helt enkelt...För några dagar sedan kom hon över med sin mamma och sin bror och lämnade över ett litet paket. I paketet låg ett kuvert med ett stort hjärta på och 4 egenhändigt hoplappade imitationer av djur - en elefant, en flamingo, en pappegoja och en dammtuss. Vet inte vad det är med mig och kids, hur en vresig gammal surgubbe som jag alltid hamnar i centrum när det finns barn i närheten, men tar det mest för givet. Men det här var något extra! Jag blev rörd och det fick mig att tänka ett plan djupare på min roll som samhällsvarelse - både psykologi och astrologi har ramat in mig som ett socialt kugghjul - Inte en skapare och inte en görare, men sammanjämkande kraft som får människor att mötas och saker att hända.

Åkte på födelsedagsfest i Osby och plötsligt står min granne på samma balkong. Sån där random event - vad fanken gör du här - scenario... Men efter ett tag slutar man förvånas över sådant. Jag menar stöter man på en barndomsvän på en random bar i Tokyo slutar man förvånas över sådant. Fantastiskt kul att se hennes ansiktsuttryck dock ^^
Missade tåget dagen efter och började gå hem, efter två timmar fick jag en vansinnig tanke att bara gå och gå och se vart jag hamnar - en ryggsäck, ett par vandrarkängor och en vansinnig vilja. Men efter tre timmar blev det lite scary att gå längs en 110 väg i totalt mörker där varenda bil insisterade att tuta på en ensam skugga vid vägkanten. Den här världen är inte designad för fotgängare :( Sedan ringde en god vän och bjöd på nytt födelsedagskalas och en räddningspatrull kom att hämta upp mig halvvägs.

Imorgon skall jag omplantera några gamla humleplantor mot söderväggar eller i min lilla oas, samla nässlor till té, skriva om två artiklar och försöka publicera, berusa mig med öl och tobak och förhoppningsvis snickra ihop ett växthus.

GLAD PÅSK!

yes box!!!

Vår-rus tror jag det kallas! Fyra små hus omger den lilla gårdsplätt som utgör mitt fäderneshem och när det är vår lämnar husägarna sitt inomhus och springer omkring utanför dem - Min farmor planterar blommor i sin rabatt, min pensionerade pappa sågar sönder saker och bygger ihop andra och hamrar på en tredje, småflickor tassar omkring med sina hästar och försöker visa en tio gånger större varelse vem som är boss (går sådär), grannarna mitt emot solar topless på sin överperfekta gräsmatta och danskarna som har sommarhus strosar omring, tittar på ankorna och dricker öl. Frågade honom för övrigt om han behövde trädgården omhändertagen framöver, sommarjobb fixat :D Undrar om han betalar dansk lön, hmmmzzz :P
Själv bygger jag lådodling (läst på hälften, improviserar i luckorna):

Steg 1)
Jämnar marken och placerar min hemsnickrade låda ovan ett lager säckväv (tillåter vatten rinna ner och hindrar ogräs från att spira upp)
Steg 2)
Ölpaus. Punk IPA!!! Kärlek & Humle ^^
Steg 3)
Fyller en tredjedel av lådan med döda löv och gräskompost från förra året. Vet i fanken om det är särskilt smart men har inte råd eller tillgång till så mycket jord för den monsterlådan)
Steg 4)
Upp till närmsta samhälle att handla frön eftersom jag vet att steg fem kommer att innebära att jag luktar illa och att lukta illa är inte uppskattat i civiliserade kretsar, inte ens i en fröhandel.
Steg 5)
Fyller nästa tredjedel med matjord från ett igenvuxet gammalt potatisland och blandar med gammalt hästbajs. (shaken not stirred) 50-50 på ett ungefär.
Steg 6)
Rökpaus. Köptobak, förhoppningsvis sista året :D
Steg 7)
Plantera om en klase med påskliljor annars kommer jag till slut att köra över dem med skottkärran eller trampa ned dem.
Steg 8)
Fyller sista tredjedelen med köpt matjord. Hyfsat billig: 200 liter kostade SEK100.
Steg 9)
Plantera och toppa med superkompost!
Steg 10)
Vara väldigt nöjd med sig själv!

Plankor, spik, hästbajs, jord och kompost allt tillgängligt hemifrån. Säckväv+matjord SEK200.
Hyfsat billig utgift för ett hemmabygge, me happy ^^
Fast ja, fröer då... Planerar fylla låda nummer ett med virginiatobak, solrosor och en och annan lök och rotfrukt mest för mångfalldens skull.

En vän kom förbi mitt i vårruset och blev så inspirerad att han började skissa på ett växthus. Vi har brädor och vi har glas, så även det är ett gratisprojekt som mest kräver kunskap, omsorg och tid.
Omsorg och tid är allt jag har, kunskap finns i böcker och på nexxet!

Kinesiskt visdomsord på repeat, men detta året menar jag det verkligen:
"Vill du vara lycklig för en dag berusa dig med vin, vill du vara lycklig ett år gift dig, vill du vara lycklig ett liv skaffa trädgård."

Avslutar dagen med att samla nässlor (unga skott bäst till te och soppa) och kokar ihop en avocadosoppa toppad med timjan och räkor. (stirred not shaken)

För någon vecka sedan anklagades jag för att vara en förvuxen barnrumpa som parasiterar på andra människors goda vilja, tror mig vara bättre än alla andra och ursäktar min patetiska vardag med att referera till smarta philosofer sedan länge döda.
Well, skyldig!!! Minns att enligt retorikens skola bör man försvara sig mot ett påhopp man inte instämmer med, men orka liksom. Ord förändrar inte fördomar, se på SD bara, de blir ju bara mer peppade desto mer människor kastar dynga över dem. Vad mitt livsval sedan beror på behåller jag för mig själv. Så jag höll mest käften och tänkte att hon hade rätt och jag fel och hoppades at den insikten skulle förändra mig till det bättre. Men det skedde inte så jag fortsatte vara jag. Finns värre, finns bättre liksom.
Känner mig ganska oskyldig i jämförelse med en pedofil, mördare, politiker eller den typ av människa...
PS: Nämnde jag att hon anklagade mig för att tro mig själv vara bättre än andra? :) Skyldig!

Saker börjar vakna till liv här på den lilla sydsmåländska gård där jag huserar - natur, människor och djur. Jag känner det i jorden, hör det i vinden, känner det under naglarna - Pedanta gräsklippare, hästmänniskor, ankmatare (ankomater?), dammlekare, fiskfiskare, rabattodlare, bypoliser etc... Gräset blir grönare var dag och med det blir mina fingrar brunare...Idag såg jag två ankor som parade sig, hyfsat säkert vårtecken :D Vet inte vad som kom först, hönan eller ägget. Allt jag vet är att någonstans i ledet kommer i alla fall tuppen och det i dubbel bemärkelse. Snart ägg. Mums!


Idag var jag ute och tog en sisådär 400 fotografier. Fantastiskt ljus strax innan skymning och jag ville fånga armén av snödroppar bak grannarnas hus innan de marcherar annorstädes. För övrigt ett hus där min släkt huserat i 6 generatioer och enligt ryktet äldst i socknen. 1700-tals furu går inte av för hackor ^^
Efter en sisådär 100 fotografier hakade granntjejen på och lekte tiotusen frågor - jepp, den åldern!



Nu har jag i alla fall spikat ihop första lådan för boxodling. Men jissses vad stor den blev! Blomjord kostar, man måste väl kunna fylla upp första biten med något annat!? Stenar? Döda löv? Tips någon?

Har börjat fatta nu att odling, trots all sin magi att se ett litet frö förvandlas till en mäktig ek, är ganska enkelt. Man petar det i jorden på en solig plats, häver solsken och vatten över den och det sköter sig självt! Det svåra med odling verkar vara jordmånen. DÄR har vi en hel vetenskap. Järn, näring, mineraler, kompost etc. Har 300 liter plantjord liggandes men att köpa är fusk!!! Hmmmz, fler böcker som måste läsas!
Funderar på att rigga upp en maskfarm snart - mixa hushållskompost, jord och växtdelar och peta in i ett höghus av frigolitlådor och tvinga en massa daggmaskar att bo i det! När de är färdiga med en våning kryper de vidare till nästa och man kan dra ut våning nummer ett - en hel frigolitbox med ekologiskt supernärd mylla! I teorin i alla fall :P Och eftersom maskar, mycket olikt människor, faktiskt trivs i höghus kommer de att föröka sig och snart kanske jag har en hel liten förort av höghus.
Mwahaha!
I alla fall, ta tillvara maskbajset och placera tillbaks lådan överst att hysta ny kompost i. Repetera! Osäker på temperatur och fuktighet dock... Källare eller utomhus?
Tips någon?

Var ute och sprang nyss, helt emot min dekadenta natur jag vet, men det är så underbart att rensa skallen från tankar och bara lyssna på sitt pumpande hjärta. Nu skall jag i alla fall röka, dricka öl och skriva på min bok - mitt rätta jag!

Dagens skämt: Patient hos psykdoktorn: doktorn, min bror tror han är en höna. Doktorn: Men oj, här har ni några piller! Patient: Men doktorn förstår inte, vi behöver äggen!!! XX - Wallstreet degeneration ur Zeitgeist 3

Blogga igen! Fortfarande grön design - denna gång till innehåll lika väl som utseende. Tänkte skära ned på det intellektuella gnället och bli lite mer praktisk hädanefter, fortfarande utelämnande och pinsam som vanligt, hur annars lär man sig om sig själv!? Stannar nog i Sverige i år, i all fall över våren - skapa mig ett paradis och lära mig om grönt.

Senaste 10 dagarna har jag hunnit slarva bort en shemagh (affektionsvärde 6/10), en tovad hatt (affektionsvärde 10/10), samt ett halsband (affektionsvärde 12/10), samt självdiagnostiserat mig själv med borderline.
Kass start på våren helt enkelt!
Aja, kanske dags att släppa taget om gammalt och bygga nytt.

Vår... Vårkänslor... Befrukta jorden och så, mwahaha!
Har dubblat ytan på mamsens igengrodda trädgård med en grep och börjat hamra ihop ett par lådor för boxodling/drivhus.
Planerar en låda för husapotek, en låda för tobak och ett naturligt vindskydd av humle.
Hittills basilika, oregano, citronmeliss, tobak, timjan, dill, purjolök, avocado, kaffeplantor, pumpa, squash, rosmarin och krasse på förkultur i fönstren. Dillen är redan död och rosmarinen verkar sörja så djupt att den snart går samma väg. Eller har jag kanske bara utsatt dem för fel klimat :P Lavendern vägrar gro, kanske petar in den i kylen snart!
Beställt humle, ginseng, valeriana och mer tobak via nätet.
Siktar på att fermentera min egen tobak, har redan så vansinniga skulder hos CSN att det känns onödigt att sponsra regeringen med opportunistisk vansinnesskatt!
Även planer på palm, vass och bambu att ringa in mitt lilla odlingsparadis med. (dyra frön ><)
Kanske marijuana eller annan variant av hampa om man kan hitta något lagligt sätt att gå till väga. (Där det finns lagar finns det undantag så länge man kan övertyga någon byråkrat att bruk behöver inte alltid leda till missbruk (förutom när det gäller byråkrati då!!!))

Dagens tips: Hittar du en daggmask lägg den i komposten, kittlar dödsskönt i kistan!

Dagens gnäll: Within the walls of my castle I have designed two places for rest and failed, one gives me nightmares the other one insomnia, thus I have decided only way to get some sleep is to move out of my castle.

Note to self: Köpa ukuleletuner, köpa Faulkner och fota snödroppar!

back tracking

“Ib'n Khaldun based his system on the intuition that men decline, morally and physically, as they drift towards cities. The rigours of the desert, he suggested, had preceded the softness of cities. The desert was thus a reservoir of civilisation, and desert peoples had the advantage over settlers because they were more abstemious, freer, braver, healthier, less bloated, less craven, less liable to submit to rotten laws, and altogether easier to cure.”

.....

Cities. a sad tale of crowds, concrete and combustion.

Hands was made to gather. Feet was made to wander.
Is it but a wicked coincidence my mind was made to linger?
Or has it a purpose?
Restless again. But something is missing.